ABK 09 (Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet) är ett standardavtal som reglerar konsultuppdrag inom bygg- och anläggningsprojekt, exempelvis för arkitekter och konstruktörer. ABK 09 är framtaget av föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Avtalet reglerar bland annat frågor om ansvar, ersättning och riskfördelning mellan beställare och konsult.
Standardavtalet har ett brett användningsområde och används även i andra typer av uppdrag, såsom utredningar, projektering, byggledning och besiktning. Man kan säga att standardavtalet uppfyller bygg- och anläggningsbranschens behov av regler för de förekommande konsultuppdragen.
ABK 09 är ett av de centrala standardavtalen i branschens avtalssystem och har tagits fram för att, liksom många gånger konsulterna i branschen, fungera tillsammans med entreprenaderna och deras standardavtal AB 04 och ABK 06. Standardavtalen i branschen är samordnade med varandra för att samspelet dem emellan ska fungera optimalt.
Som konsult inom bygg- och anläggningsbranschen är du säkerligen väl bekant med ABK 09. Standardavtalet innehåller standardiserade bestämmelser som används ofta vid konsultuppdrag i både privata och offentliga projekt.
ABK 09 används vid uppdrag såsom:
Standardavtalet måste åberopas i avtalet mellan beställaren och konsulten för att vara gällande. I vissa fall räcker det att de anges som gällande i konsultens allmänna villkor för uppdraget. Om man inte åberopar ABK 09 i ett konsultuppdrag är rättsläget osäkert och riskerna i uppdraget ökar dramatiskt för båda parter. Dessutom gäller troligtvis inte konsultansvarsförsäkringen om standardavtalet inte är avtalsinnehåll. ABK 09 utgör med andra ord en god grund för ett uppdragsförhållande och det kan dessutom anpassas av parterna för det specifika projektet.
Enligt standardavtalet är konsulten skyldig att utföra uppdraget fackmässigt och med omsorg samt i övrigt iaktta god yrkessed. Det innebär att konsulten även är skyldig att kontrollera de uppgifter som beställaren lämnat och eventuellt komplettera med egna utredningar. Omsorgplikten innebär vidare att konsulten har en skyldighet att upplysa beställaren om konsekvenser och begära precisering av uppdraget. Konsulten ska således tillgodose beställarens intresse när denne föreslår en produkt eller lösning.
Iakttagandet av god yrkessed innebär i sin tur bland annat att konsulten har skyldighet att iaktta sekretess avseende den information hen erhåller genom uppdraget.
Konsulten är också ansvarig för skada som drabbar beställaren till följd av att konsulten inte utfört uppdraget fackmässigt, åsidosatt sin omsorgsplikt eller på annat sätt agerat vårdslöst i uppdraget. Utgångspunkten är att ansvaret är att konsulten varit vårdslös. Reglerna i ABK 09 innebär en presumtion för vårdslöshet om konsulten inte agerat fackmässigt eller åsidosatt sin omsorgsplikt.
Om konsulten överlämnat ett uppdragsresultat som innehåller fel är beviskravet dessutom sänkt och beställaren behöver bara göra sannolikt att skadan beror felet i konsultens handlingar.
Konsulten ansvarar för skador som upptäcks inom 10 år från uppdragets slutförande. Skadeståndsansvaret är vidare begränsat till 120 prisbasbelopp om inte annat har avtalats mellan parterna. Vite eller skadestånd på grund av försening ingår inte i beloppsbegränsningen.
Krav på skadestånd måste beställaren framställa inom 3 månader efter det beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig framställa krav om skadestånd, men senast inom 9 månader från att beställaren fick kännedom om skadan. Detta regleras i 6 § i kapitel 5. Bestämmelsen är en så kallad preklusionsbestämmelse, vilket innebär att rätten till skadestånd går förlorad om kravet inte är framställt i rätt tid. Tidsfristen är kort och ansvaret behöver inte var helt klarlagt för skadeståndsfristen ska börja löpa. Notera att bestämmelsen anger ”skälig anledning att anta”, vilket innebär att frågan om ansvar inte behöver vara fullt utredd utan det räcker att det framstår som sannolikt för beställaren att konsulten är ansvarig. Det innebär att beställaren behöver vara noga med att framställa eventuellt skadeståndskrav så fort detta är möjligt och skada har upptäckts för att bevara sin rätt.
Vid fel i konsultens arbete ska krav på avhjälpande (reklamation) ske inom skälig tid efter det att fel upptäckts eller bort upptäckas. Felet ska då avhjälpas på konsultens bekostnad. Om konsulten inte avhjälper felet har beställaren rätt att avhjälpa det på konsultens bekostnad.
Vanliga tvister i konsultuppdrag som regleras av ABK 09 är bland annat:
Skadestånd på grund av att konsulten brustit i sin fackmässighet och omsorgsplikt är den vanligaste typen av tvist som uppkommer enligt ABK 09. Det kan innebära att konsulten inte kontrollerat de uppgifter man erhållit från beställaren eller kompletterat med utredningar när uppgifter saknas för uppdragets genomförande. Det kan också bero på att konsulten föreslagit en olämplig eller otillräcklig lösning, eller att det föreligger direkta fel i en ritning eller annan handling som tagits fram.
Felaktigheter i projekteringen kan innebära omfattande konsekvenser för genomförandet av ett projekt. Konsulten ansvar att iaktta både fackmässighet och omsorg innebär att konsulten under hela uppdraget ska ta tillvara beställarens intressen så som att uppnå ett bra resultat, effektivt genomförande både i avseende med tid och kostnad.
Oenigheter kring omfattningen av konsultuppdraget är vanligt förekommande. Omfattningen på uppdraget, till skillnad från ABT 06 och AB 04, kan bestämmas på olika sätt.
Som för de andra standardavtalen bestäms uppdraget genom kontrakthandlingarna och i förfrågningsunderlaget, se 1 kapitlet 2 § ABK 09.
Men i ett konsultuppdrag kan uppdragets omfattning föregås av att konsulten och beställaren i samråd kommit fram till en överenskommelse. Det är inte heller ovanligt att uppdragets omfattning utvecklas och preciseras längs med vägen under uppdragets genomförande. I sådana fall är det vanligt att det slutligen blir oklart vart gränsen går för uppdragets omfattning.
ABK 09 innehåller vidare flera ansvarsbegränsningar för konsulten, vilket innebär att det i flera fall blir tvist om det skadestånd som beställaren vill göra gällande. Exempelvis är Konsultens skadeståndsansvar begränsat till 120 prisbasbelopp, om inte annat har avtalats.
En annan vanligt förekommande tvist är när beställaren avbeställer uppdraget, vilket regleras ABK 09 kapitel 6 § 13. Beställarens rätt att avbeställa uppdraget är en ensidig rätt enligt ABK 09. Men avtalet föreskriver också att Konsulten vid avbeställning har rätt till ersättning för dittills utfört arbete och kostnader för avvecklande åtgärder. Det gäller som utgångspunkt i sådana situationer där avbeställningen sker med anledning av myndighetsbeslut eller förutsättningar för uppdraget har ändrats i väsentlig omfattning och att beställaren inte kunnat råda över detta.
Vidare anger bestämmelsen att konsulten också har rätt till ”skälig utebliven vinst” vid annan avbeställning.
I dessa fall blir det ofta tvist om den anledning som ligger till grund till avbeställningen och vilken ersättning som konsulten kan kräva. Vid annan avbeställning blir det en bedömning i det enskilda fallet hur mycket konsulten har rätt till för utebliven vinst.
Konsultfrågor kan snabbt få stor ekonomisk betydelse eftersom konsultens arbete ofta får återverkningar på en entreprenad som utförs enligt konsultens handlingar. Det gäller inte bara vid tvist, utan även i projektets inledande skeden.
Det kan vara klokt att kontakta en advokat vid:
Tidig juridisk rådgivning kan ofta minska risken för kostsamma tvister längre fram.
Terra Advokat har lång och god erfarenhet av entreprenad- och konsulträtt, samt arbetar löpande med frågor som rör ABK 09 och andra standardavtal inom entreprenadsektorn. Vi hjälper dig att tolka avtalen, hantera kostnad- och ersättningsfrågor, samt företräda dig vid tvist. Välkommen att kontakta oss för rådgivning.
ABK 09 (Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet) är ett standardavtal framtaget av Byggandets Kontraktskommitté. Det används när konsulter, såsom arkitekter och ingenjörer, anlitas i bygg- och anläggningsprojekt.
ABK 09 reglerar rättigheter och skyldigheter mellan beställare och konsult, och fungerar som en trygg grund för samarbetet.
ABK 09 används vid konsultuppdrag inom byggsektorn, exempelvis:
Avtalet är särskilt vanligt i både privata och offentliga byggprojekt i Sverige.
Ersättning kan ske på olika sätt:
Det är viktigt att ersättningsformen tydligt anges i avtalet för att undvika tvis
Konsulten har enligt ABK 09 en skyldighet att utföra uppdraget fackmässigt och med omsorg samt iaktta god yrkessed.
Det innebär att Konsulten utöver att arbetet ska vara fackmässigt också genom sin omsorgsplikt ska upplysa beställaren om konsekvenser, komplettera och kontrollera uppgifter från beställaren och i så stor utsträckning som möjligt tillvarata beställarens intressen i uppdraget.
God yrkessed innebär att konsulten därtill ska iaktta sedvanlig sekretess för de uppgifter konsulten får ta del av från beställaren.
Beställaren har en ensidig rätt att avbeställa arbetet. Någon motsvarande rätt har inte konsulten. Beställaren har dock ingen rätt att avbeställa utan ersättningsskyldighet gentemot konsulten. Konsulten har alltid rätt till ersättning för dittills utfört arbete och kostnader för avveckling av uppdraget, och i vissa fall har konsulten även rätt till skälig ersättning för utebliven vinst.
