En av de största fördelarna med att driva verksamhet genom aktiebolag är att ägarna inte ansvarar personligen för bolagets skulder. Aktiebolaget är en egen juridisk person, vilket betyder att det själv står för sina skulder och avtal.
I vissa undantagsfall kan dock domstolen göra ett undantag från den regeln – till exempel genom det personliga betalningsansvar som finns i aktiebolagslagen. Men det finns också en särskild, oskriven rättsprincip som kan leda till personligt ansvar: ansvarsgenombrott.
En oskriven rättsprincip
Till skillnad från de lagreglerade fallen – som handlar om olagliga värdeöverföringar eller kapitalbrist – finns det ingen lag som direkt reglerar ansvarsgenombrott. I stället har domstolarna själva utvecklat principen genom rättspraxis, alltså genom tidigare domar.
Skillnaden är viktig: medan aktiebolagslagen tar sikte på situationer där styrelsen inte följer tydliga regler, gäller ansvarsgenombrott när någon utnyttjar aktiebolagsformen på ett sätt som lagen inte täcker, till exempel för att undvika att betala skulder.
Utgångspunkten – bolagets självständighet
Huvudregeln i svensk rätt är tydlig: ett aktiebolag är en egen juridisk person. Aktieägaren riskerar bara det kapital som hen har satt in i bolaget. Denna princip är central för hela bolagsformen, och därför är domstolarna mycket försiktiga med att göra undantag.
Rättspraxis – hur domstolarna resonerar
Eftersom det saknas lagstöd har domstolarna under lång tid prövat olika situationer för att avgöra när ett ansvarsgenombrott kan bli aktuellt.
Ett viktigt rättsfall är NJA 2014 s. 877, ofta kallat Processbolagsmålet. I det fallet använde ägarna ett bolag för att driva en domstolsprocess utan att riskera egna pengar, trots att bolaget inte hade någon egentlig verksamhet.
Högsta domstolen konstaterade då att det inte finns någon särskild regel i aktiebolagslagen som tillåter ansvarsgenombrott. Frågan måste i stället avgöras utifrån allmänna civilrättsliga principer. Domstolen slog alltså inte fast någon tydlig huvudregel, men öppnade för att det i undantagsfall kan vara motiverat att bryta igenom bolagets ansvarsskydd – särskilt om bolagsformen använts på ett illojalt eller otillbörligt sätt.
Efter domen har rättsläget blivit mer oklart. Vissa domstolar fortsätter att använda de äldre så kallade rekvisiten (faktorer som domstolen tittar på), såsom underkapitalisering (när bolaget har för lite pengar för sin verksamhet) och brist på affärsmässigt syfte.
När kan det bli aktuellt?
Domstolarna tillämpar ansvarsgenombrott mycket sällan. Det blir i regel aktuellt bara i särskilt allvarliga situationer, till exempel när bolaget är tydligt underkapitaliserat, saknar verklig verksamhet eller när ägaren blandar ihop bolagets ekonomi med sin egen.
Bedömningen bygger alltid på en helhetsprövning där domstolen väger flera omständigheter mot varandra. Att ett bolag går dåligt eller inte kan betala sina skulder är i sig inte tillräckligt. För att domstolen ska kunna frångå huvudprincipen krävs att någon har utnyttjat bolagsformen på ett otillbörligt sätt eller använt den för att undvika ansvar på ett sätt som strider mot dess syfte.
Ett oklart men restriktivt rättsläge
Efter Processbolagsmålet står det klart att det inte finns några fasta regler för när ansvarsgenombrott kan tillämpas. Varje fall bedöms individuellt och domstolarna är mycket försiktiga med att göra undantag från aktiebolagets ansvarsskydd. Ett genombrott sker därför bara i extrema situationer, när det är uppenbart att bolagsformen har missbrukats.
För borgenärer – till exempel leverantörer eller personer som bolaget är skyldig pengar – innebär det att det är svårt att få en aktieägare personligt ansvarig.
Vad betyder det i praktiken?
För en aktieägare innebär det här att bolagets ekonomi alltid måste hållas tydligt åtskild från den privata. Det är också viktigt att inte driva vidare en verksamhet som uppenbart saknar täckning för sina skulder, eller att använda bolaget som en skyddande fasad för att undvika betalningsansvar.
För den som är borgenär fungerar ansvarsgenombrott snarare som en sista utväg – ett sätt att försöka få betalt när bolaget inte har några tillgångar kvar. Men möjligheten används mycket restriktivt och kräver stark bevisning för att visa att bolagsformen verkligen missbrukats.
Sammanfattning
Ansvarsgenombrott är en oskriven och mycket restriktivt tillämpad princip. Den innebär att domstolen i undantagsfall kan hålla en aktieägare personligt ansvarig för bolagets skulder, utöver vad lagen redan anger. Men det sker bara när bolagsformen använts på ett sätt som strider mot dess syfte.
Behöver du rådgivning om personligt ansvar?
Vi på Terra Advokat har lång erfarenhet av bolagsrätt och hjälper både företagare och borgenärer i frågor om personligt ansvar. Kontakta oss gärna för rådgivning.
