En fråga som vi får väldigt ofta är ”behöver vi ett aktieägaravtal” och ”vad bör vi tänka på i aktieägaravtalet”. Båda frågorna är mer än fullt rationella att ställa. Vissa delar av dessa frågor har i flera fall ett relativt universellt svar. Men ställs frågan direkt är oddsen stora att jag kommer ställa ett par, eller till och med rätt många, motfrågor. I denna artikel går vi igenom några av de vanligaste frågorna och vi försöker ge ett relativt simpelt svar.
Tänk dock alltid på att förutsättningarna är väldigt annorlunda beroende på bransch, ekonomiska förutsättningar, planerad verksamhet och mycket mer. Ta därför inte denna artikels om en komplett guide för hur du bör göra. Se den mer som en guide till vilka frågor du bör tänka på.
Behöver vi ett aktieägaravtal?
I de allra flesta fallen blir svaret ”ja”. Anledningen till detta är för att en aktieägare som regel att fritt förfoga över sina aktier och välja hur rösträtten ska utövas. Utan ett aktieägaravtal (eller liknande överenskommelse) sätts gränserna av tvingande lag och bolagsordningen. I många bolagsordningar finns ett s.k. hembudsförbehåll men många föredrar (och behöver) lösningar som inte ens får tas med i bolagsordningar. Sen är aktieägaravtal inte offentliga och många aktieägarare föredrar att kunna ha lösningar som inte framgår för allmänheten.
Vad är det viktigaste att få med?
Den här frågan är tyvärr nästan omöjlig att svara på eftersom frågan avgörs baserat på vad parterna uppfattas som viktigast. I ett avtal där aktieägarna planerar att själva driva verksamheten och att alla ska bidra aktivt blir de ”viktigare” villkoren att kontrollera ägarkretsen; till exempel överlåtelsebegränsningar och tvångsinlösenmöjligheter. Om syftet med bolaget däremot är att bygga ett värde för att sedan sälja blir helt andra villkor mer relevanta, som till exempel den s.k. ”drag-along” bestämmelser som i vissa fall kan ”tvinga” övriga aktieägare att vara med på en försäljning av hela bolaget.
Behöver vi kunna tvångsinlösa aktier?
Att ha en möjlighet att tvångsinlösa aktier kan vara bra, särskilt i fall där kontrollen av aktieägarkretsen är viktig. Men även i andra fall kan villkoret vara en viktig del för att förhindra att ”fel aktieägare” får vara kvar med sina innehav. Tvångsinlösenvillkor fungerar generellt som att man avtalar om tvångsinlösen i vissa specifika situationer vilket tillåter (oftast) resterande aktieägare att köpa loss den personens aktier för ett visst värde. Ett exempel kan vara att en aktieägare går i konkurs eller hamnar på obestånd; ett tvångsinlösenvillkor kan då utformas så att övriga aktieägare i så fall har rätt att köpa loss den personen aktier mot marknadsvärde. Ett annat vanligt tvångsinlösenvillkor tar sikte på fall där aktieägare begår väsentligt avtalsbrott.
Hur gör vi med nya avtalsparter – kanske om en ny aktieägare ska vara med?
Det beror helt och hållet på hur ert aktieägaravtal ser ut och vem den nya parten är. I de flesta fallen är aktieägaravtalet ”viktat” bestämt efter hur aktiefördelningen såg ut när avtalet skrevs. Som exempel kan ena parten ha 80 procent av aktierna medan resterande två personer har 10 procent. Aktieägaravtalen är då ofta viktigare för att ha en ”majoritetsägare”, en ägare som generellt sett har mer inflytande än resterande. Om den nya aktieägarens tillträde skiftar denna balans kommer den nya aktieägaren troligen inte acceptera att den f.d. majoritetsägaren får behålla sitt extra inflytande. Det är därför vanligt att aktieägaravtalen förhandlas om.
Om däremot situationen är den motsatta, att aktieägaravtalet utgår från en balans där alla ”är lika” är det inte ovanligt att en ny aktieägare enbart tillträder aktieägaravtalet som part. Detta brukar göras som att den nya aktieägaren undertecknar ett ”tillträdesavtal” eller liknande.
Kan vi ha ett vite eller räcker skadestånd?
Många aktieägaravtal har någon form av vite. Anledningen till att vite kan vara att föredra är att parterna kan avtala om att en viss ersättning ska utgå vid kontraktsbrott utan att faktisk skada kan visas. Detta kan både fungera som en sanktion mot att begå kontraktsbrott överhuvudtaget och kan spara mycket utredningsarbete kring eventuell skada.
Ofta har parterna dock båda delarna. Se nedan.
Vad händer om någon bryter mot aktieägaravtalet?
Det beror på vad som står i avtalet, eller om något framgår överhuvudtaget. De flesta aktieägaravtalen har som sagt ett vite jämte skadeståndsvillkor; vid kontraktsbrott utgår vitet men om skadan uppgår till högre belopp so kan skadelidande part ha rätt att få ut mellanskillnaden.
Vid väsentligt avtalsbrott är det vanligt att övriga parter har rätt att tvångsinlösa den avtalsbrytande partens aktier, detta förutsätter dock att parterna kommit överens om det. Om parterna inte har gjort det så finns väldigt, väldigt begränsade möjligheter att tvångsinlösa den personen.
Terra Advokat kan aktieägaravtal
Terra Advokat arbetar med både mindre, ofta familjeägda, företag med särskild inriktning på entreprenadbranschen, fastighetsförvaltning och liknande bolag. På Terra förstår vi behovet av individualiserad rådgivning och att ”mallar” inte tar en hela vägen. Känn dig alltid välkommen att höra av dig till mig eller någon av mina kollegor redan idag!
