Partnering, eller samverkansentreprenad, utgör varken en upphandlingsform eller entreprenadform till skillnad från utförande- eller totalentreprenader. Det finns inte heller någon vedertagen definition av partnering utan svaret kan därför variera beroende på vem du frågar. Partnering är i själva verket en form av strukturerat samverkande, en process för hur samarbetat ska utföras. Det innebär att en beställare i tidigt skede, redan vid idéstadiet, tar in en entreprenör för den tekniska kunskapen och tillsammans i ett partnerskap leder de projektet framåt för att nå målet och visionen med projektet.
Partnering kan definieras som en strukturerad samverkansprocess där beställaren, konsulter, entreprenörer och andra nyckelaktörer tillsammans löser ett byggprojekt. Samarbetet grundas på förtroende, gemensam organisation, öppna böcker och där parterna med sina respektive yrkeskunskaper kompletterar varandra och arbetar för ett gemensamt mål.
När passar partnering?
I partnering är projektets mål och vision i fokus i stället för parternas egna intressen. Samverkansformen passar således bra för projekt där det förekommer okända förutsättningar, låg kalkylerbarhet och där det aktuella projektet är förenat med stora risker. Partnering innebär att ansvaret kan fördelas och beställaren kan i tidigt skede dra nytta av entreprenörens kunskaper. Det är även en lämplig form vid innovation och projektutveckling då det kanske inte i dagsläget finns klara lösningar och projektet innebär ett nyskapande.
Samverkansprocessen i stora drag
En upphandling, ett kontrakt och två faser
Strukturen i partnering innebär allt som oftast att arbetet är uppdelat i faser och i nedan beskriven struktur har jag valt att följa Byggherrarnas mallkontrakt från 2018 med tillämpliga föreskrifter för partneringavtal.
Vanligtvis är partnering indelat i en fas 1 som utgör en kalkyl och projekteringsfas, och fas 2 som utgör produktion och framtagning av bygghandlingar.
Under fas 1 projekterar och kalkylerar beställaren och entreprenören projektet. Samtidigt i detta skede upphandlas även viktiga nyckelaktörer såsom markentreprenörer, elektriker och VVS. Entreprenören intar då rollen som en konsult varav parternas förhållande regleras enligt standardavtalet ABK 09. Arbetet ersätt vanligen genom rörligt arvode.
Innan parterna går vidare till fas 2 har beställaren rätt att ta ”time out” eller med enklare ord att ”kliva av”. Beställaren har således en ensam rätt att besluta om projektet ska avbrytas eller fortsätta till fas 2 med den kalkylering och projektering som tagits fram under fas 1.
I fas 2 utgör produktionsfasen varav entreprenören tar på sig rollen att utföra arbetet. Förhållandet kan regleras både av AB 04 eller ABT 06, men vanligen använder sig parterna av ABT 06. Ersättningen för fas 2 sker ofta på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen i ABT 06. Vidare avtalar parterna om ett fast arvode beräknat som procent av riktkostnaden som följer av överenskommen kalkyl.
Utmaningar inom partnering
Precis som det finns många fördelar med partnering finns det också utmaningar.
Upprättande av ett partneringavtal är nämligen betydligt svårare att upprätta än ett traditionellt entreprenadavtal. Standardavtalen behöver i relevanta delar skrivas om, särskilt för fas 2. Utan korrekt justering kommer AB 04/ABT 06 i flera aspekter strida mot partneringavtalet. Det är också viktigt att ha i åtanke att partnering bygger på samverkan mellan parterna med gemensamma mål och intressen, medan standardavtalen bygger på en riskfördelning utifrån av parternas egna intressen och ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.
Parternas gemensamma engagemang under fas 1 kan även innebära svårigheter i fråga om ansvar för projekteringsfel. Vem ansvarar när båda har samarbetat för att ta fram projekteringen och tekniska lösningar i entreprenaden? Ansvaret för uppgifter, lösningar och projektering skiljer sig delvis mellan ABK 09 och ABT 06. En rekommenderad teknisk lösning från beställaren inskränker nämligen inte entreprenörens funktionsansvar, men en av beställaren står fortfarande risken för tekniska lösning han har föreskrivit.
Vidare finns svårigheter för entreprenören att göra gällande ÄTA-arbeten under fas 2. Eftersom entreprenören från ett tidigt skede varit med vid projektering och kalkylering för entreprenaden kan det möjligen bli svårt att hävda rätt till ersättning för ÄTA. Svårigheten innebär dock inte att ÄTA-arbeten inte kan förekomma i denna typ av samverkansformer.
Hur kan Terra Advokat hjälpa till?
Artikeln innebär inget annat än att den enbart skrapar ytan på konceptet av samverkansentreprenader. Partnering är ett fantastiskt arbetssätt för projekt som innefattar innovation och utveckling. Det innebär en annan riskfördelning mellan parterna och förutsätter att parterna engagerar sig likvärdigt i arbetet. Däremot kvarstår utmaningar då konceptet saknar egen reglering till skillnad från andra entreprenadformer och att aktörer fortfarande har egna intressen. Exempelvis vill en entreprenör alltid tjäna pengar medan en beställare alltid vill hålla nere kostnaderna.
Terra Advokat bistår både beställare och entreprenörer vid upprättande av avtal, juridisk rådgivning eller tvistelösning. Genom ett noga upprättat partneringavtal eliminerar ni riskerna för oenigheter och främjar en god och effektiv samverkan.
Kontakta oss gärna idag för en framgångsrik samverkan!
