Det är vanligt att en aktieägare gör affärer med sitt eget aktiebolag. Det kan handla om att sälja varor eller tjänster till bolaget, hyra ut en lokal eller köpa något från bolaget privat.
Sådana transaktioner är inte förbjudna enligt aktiebolagslagen (ABL). Tvärtom förekommer de ofta, särskilt i mindre och ägarledda bolag. Samtidigt innebär de särskilda risker som måste hanteras med stor försiktighet. Framför allt handlar det om risken för intressekonflikter, jäv och att bolagets borgenärer kan skadas.
Nedan går vi igenom vad du som aktieägare och företagsledare behöver ha koll på.
Intressekonflikter och jäv
Aktiebolagslagen innehåller tydliga jävsregler för att motverka att egna intressen går före bolagets.
En styrelseledamot får till exempel inte vara med och fatta beslut i en fråga som rör avtal mellan ledamoten och bolaget, eller mellan bolaget och en tredje part där ledamoten har ett väsentligt personligt intresse som kan strida mot bolagets intresse (8 kap. 23 § ABL).
För aktieägare finns en liknande regel. En aktieägare får inte rösta i frågor som rör talan mot honom eller henne själv, eller befrielse från ansvar, om aktieägaren har ett intresse som strider mot bolagets (7 kap. 46 § ABL).
Vad innebär det i praktiken?
När en aktieägare gör affärer med sitt eget bolag finns det alltid en risk att det egna intresset väger tyngre än bolagets. Det kan handla om priset, villkoren, risken i avtalet eller hur affären påverkar bolagets ekonomi på sikt.
Om affären inte är objektivt fördelaktig för bolaget kan den anses vara otillbörlig – även om båda parter formellt är överens.
I ett uppmärksammat rättsfall (HovR T 3667-11) ingick en styrelseledamot ett avtal som gynnade honom själv men missgynnade bolaget. Domstolen ogiltigförklarade avtalet på grund av jäv.
Undantag i enmansbolag
I enmansbolag – där en person äger samtliga aktier – ser situationen annorlunda ut. Det finns ett uttryckligt undantag för ovan nämnda jävsregel i 8 kap. 23 § 2 stycket ABL.
Det betyder dock inte att allt är tillåtet. Hänsyn måste fortfarande tas till bolagets ekonomi och till bolagets borgenärer.
Borgenärsskydd och ekonomiska risker
Bolagets och aktieägarens ekonomi är separerad
Ett aktiebolag är en egen juridisk person. Det innebär att bolagets tillgångar och skulder är skilda från aktieägarens privata ekonomi. Aktieägaren ansvarar som huvudregel inte personligen för bolagets skulder.
Samtidigt innebär detta att bolagets borgenärer – banker, leverantörer, staten – endast kan få betalt ur bolagets tillgångar. Det är därför avgörande att bolagets ekonomi inte försvagas på ett otillbörligt sätt genom affärer med ägaren.
Risker vid orimliga villkor
Om en aktieägare gör affärer med bolaget till villkor som inte är marknadsmässiga, till exempel genom för höga priser eller orimliga hyror, kan bolagets tillgångar urholkas.
Det kan i sin tur skada bolagets borgenärer. I vissa fall kan det också leda till att aktieägaren eller styrelseledamoten blir personligt ansvarig, exempelvis om bolaget hamnar i kapitalbrist och reglerna om kontrollbalansräkning inte följs.
I ett rättsfall (HovR T 266-11) blev en styrelseledamot skadeståndsskyldig efter att ha gynnat sig själv ekonomiskt genom beslut som skadade bolaget. Domstolen betonade att styrelsen har ett ansvar att alltid sätta bolagets intressen främst.
Transparens och dokumentation – din viktigaste försäkring
När affärer sker mellan aktieägare och bolag är det extra viktigt att allt sker öppet och dokumenterat.
Det bör alltid finnas:
- skriftliga avtal
- tydliga villkor (pris, omfattning, betalning, ansvar)
- en förklaring till varför affären är affärsmässigt motiverad
Det är klokt att kunna visa att transaktionen skett på marknadsmässiga villkor, till exempel genom jämförelser, värderingar eller externa offerter.
I större eller mer känsliga affärer kan det dessutom vara lämpligt att låta bolagsstämman godkänna transaktionen. I vissa situationer bör även ett oberoende värderingsutlåtande tas fram för att stärka rättssäkerheten.
God dokumentation minskar risken för tvister – både med andra aktieägare, borgenärer och myndigheter.
Rättsliga konsekvenser om reglerna bryts
Om en affär mellan en aktieägare och bolaget strider mot aktiebolagslagen kan följderna bli allvarliga.
För det första kan avtalet ogiltigförklaras enligt 8 kap. 42 § ABL, om det strider mot jävsreglerna och motparten insåg eller borde ha insett detta.
För det andra kan aktieägaren bli skadeståndsskyldig för den ekonomiska skada som uppstått. Enligt 29 kap. 1 § ABL gäller detta både för aktieägare, styrelseledamöter och VD som bryter mot lagen eller bolagsordningen.
I ett annat rättsfall (HovR T 46-13) ogiltigförklarades ett konsultavtal mellan ett bolag och en närstående till en styrelseledamot på grund av befogenhetöverskridande (8 kap. 23 § ABL).
Terra kan aktiebolagsrätt
Terras team har omfattande erfarenhet av rådgivning avseende aktiebolagsrätt i både mindre och större aktiebolag. Vi arbetar alltid klientanpassat så att du får det team som passar just dig. Tveka inte att höra av dig till mig eller någon av mina kollegor redan idag.
