Många bolag, framför allt de yngre (såsom start-ups), bygger på att grundarna är aktiva som aldrig förr. Den som startad ett bolag från grunden förstår slitet med att bygga upp administrationen, jaga kunder, bygga varumärke, få till bra leverantörsavtal, synas och, om allt går väl, sälja till kunder. I de flesta fallen bygger samarbetet på ett enormt ömsesidigt förtroende då alla sällan gör allt. Ofta har man någon som är duktig på själva hantverket, någon som är duktig på att sälja etcetera.
I praktiken är gränsen däremot inte alltid helt klar. Många gånger har en och samma person många olika roller och ibland så har alla liknande rollar (eventuellt med någon ”huvudområde”) – vilket inte alltid är ett problem. Och utöver detta ska parterna samtidigt hantera alla andra bolagsfrågor såsom styrelsearbete, ekonomi, hantering av aktier med mera. Risken finns att det blir mycket. I denna artikel kommer vi därför kort gå igenom fördelarna med uppdragsavtal.
Varför?
En första fråga som en grundande aktieägare ställer sig är varför man behöver ett uppdragsavtal – man måste väl ändå göra typ allt? Detta stämmer till stor del och för den som är ensam aktieägare kanske uppdragsavtalet saknar större betydelse för.
För ni som är flera är dock uppdragsavtalet ett viktigt instrument för att tydliggöra vem som har ansvaret för vad. Som exempel kan ett uppdragsavtal avse mer ”sälj-relaterade arbeten” såsom att söka kunder, förhandla avtal etcetera. Ett uppdragsavtal hjälper således med tydligheten på samma sätt som om ni har en extern uppdragstagare.
Skillnad mot anställningsavtal?
Många aktörer är vana vid att kunna vara anställda vid sitt eget bolag och i många fall är detta tillräckligt. Anställningsavtalet kan dock riskera att vara ett ”klumpigt” verktyg beroende på vad en aktieägare ska göra och i vilken omfattning; till exempel om aktieägaren ska ”arbeta” i bolaget samtidigt som denne har andra åtaganden. Nedan är några väsentliga skillnader mellan anställningsavtal och uppdragsavtal:
- I ett uppdragsavtal är det vanligt att uppdragstagaren äger rätt att låta underleverantör eller egen anställd utföra delar av uppdraget; uppdragstagaren ska ju mer leverera ett resultat. Detta kan vara lämpligt om en aktieägare går in med sitt eget bolag som aktieägare och sköter uppdraget därigenom.
- Ett uppdragsavtal är som regel inte exklusivt (om inte avtalet stadgar motsatsen). Detta kan vara lämpligt om uppdragstagaren inte ska arbeta i bolaget på heltid och kanske har sin andra verksamhet som arbetas med parallellt. I så fall bör ni överväga ett konkurrensförbud.
- En uppdragstagare får ersättning på samma sätt som en leverantör. Ersättningen som bolaget betalar behandlas således annorlunda skattemässigt och uppdragstagaren har inte samma rätt till förmåner. Tänk dock på att om uppdragsavtalet i praktiken är att likställa med en anställningsavtal så kan uppdragstagaren i vissa fall ändå anses vara anställd.
Några saker att tänka på
Några viktiga saker att ta med i ett uppdragsavtal som ingås med en aktieägare är följande:
- Lösning för hur avtalet sägs upp/omförhandlas. Som aktieägare har man ett inflytande i hur bolaget styrs (antingen enbart genom bolagsstämman eller även som styrelseledamot om man är det). Det finns således en risk med jävssituationer som man bör ägna en extra tanke åt. Ofta tar man med någon sådan lösning i aktieägaravtalet.
- Hur ni ska hantera konkurrensbegränsningar. I flera fall bedriver entreprenörer flera verksamheter och vissa riskerar att till viss del överlappa. Bolaget vill ju såklart ha så omfattande konkurrensbegränsning som möjligt – dock inte något orimligt som helt förhindrar aktieägarens övriga verksamhet. I detta fall bör man undvika att använda ”standardlydelser” då dessa riskerar att bli för breda. Tänk på att det finns flera sätt att begränsa konkurrens än branschen som sådan; till exempel geografiska begränsningar.
- Ersättningen. Som aktieägare har man rätt till att ta del av vinsten om utdelning kan ske. Vinstutdelning sker emellertid som regel 1 gång per år och den är aldrig garanterad – det finns mycket som kan ”äta upp vinsten” även om alla har gjort ett väldigt bra jobb. Å andra sidan resonerar många att det är en självklar del av egenföretagarlivet. Tänk dock alltid på att ersättning från anställning eller uppdrag är helt separat från din ersättning från aktieägare, var tydlig i denna del.
Relation uppdragsavtal och aktieägaravtal
Tänk på att hålla isär uppdragsavtalet från ett eventuellt aktieägaravtal. Uppdragsavtalet bör så gott som går enbart fokusera på själva arbetet/uppdraget medan aktieägaravtalet enbart fokuserar på själva aktieägandet.
I många bolag inom entreprenad (men även andra branscher såsom transport) hänger uppdrags- och aktieägaravtalen samman. Oftast villkoras aktieägandet av att man har ett uppdragsavtal och utför uppdraget – sägs uppdragsavtalet upp så har övriga aktieägare (eller bolaget i vissa fall) rätt att tvångsförvärva aktierna enligt aktieägaravtalet. Denna lösning kan snabbt bli relativt komplex och du som aktieägare/uppdragstagare bör noggrant läsa avtalen i dess helhet.
Terra kan bolag!
Sitter du och överväger att ta in en ny aktieägare eller håller ni på att fundera hur ni ska göra? Hör av dig till mig eller någon av mina kollegor. Tillsammans har Terra genom sin goda kunskap om både entreprenad och bolagsrätt möjligheterna att bistå dig med skräddarsydd rådgivning i båda högt och lågt.
