Skogsbranden i Västmanland – vem bär ansvaret?

Arbete med en markberedare orsakade skogsbranden i Västmanland den 31 juli 2014. Två bolag åtalades för skogsbranden för att gjort sig skyldiga till grov allmänfarlig vårdslöshet. Här nedan följer en sammanfattning av domen.

Bakgrund
Vid Västmanlands tingsrätt åtalades två bolag för att i utövningen av sin näringsverksamhet genom oaktsamhet gjort sig skyldiga till grov allmänfarlig vårdslöshet. Stora Enso Skog Aktiebolag (uppdragsgivaren) hade ingått avtal med MB Skog Edsbyn AB (uppdragstagaren) var uppdragstagaren med egen utrustning skulle utföra markberedning på ett område som omfattade ett större antal olika hyggen i närheten av Seglingsberg inom Surahammars kommun.

Brandorsak
Utredningen i målet pekade på att det vid arbetet med markberedaren uppkom gnistor när harvtallrikar av metall, metallkedjor på hjulen eller bukplåten kom i kontakt med stenar på eller i marken. Andra alternativt tänkbara orsaker till branden såsom blixtnedslag bedömdes vara i hög grad osannolika.

Ansvarsfrågan

För att avgöra det straffrättsliga ansvaret behövde det klarläggas vem av parterna som underlåtit

att se till att något markberedningsarbete inte utfördes den 31 juli 2014, underlåtit att någon brandvakt fanns närvarande samt underlåtit att det på platsen fanns extra vatten i form av fristående tank eller liknande liksom pump och slangar.

Uppdragsgivaren
Något straffrättsligt ansvar för skogsbranden kunde inte läggas till last på uppdragsgivaren. Domstolen kom bland annat fram till att det vid tiden före skogsbranden aldrig användes fristående tankar vid markberedning då de ansågs medföra praktiska svårigheter. Mot bakgrund av parternas mellanhavanden bedömde domstolen att uppdragsgivaren hade fog att utgå från att uppdragstagaren använde sig av brandvakt. Vad gäller markberedningsarbetet framförde domstolen bland annat att det är uppdragstagaren som bäst kan bedöma förutsättningarna för arbete.

Uppdragstagaren
Trots att värmen höll i sig sommaren 2014 och det blev mer torrt i naturen samt som luftfuktigheten inte minskade tog uppdragstagaren aldrig ställning till att avbryta markberedningsarbetet. Mot bakgrund av att det klarlagts att brandorsaken var arbetet med markberedaren som orsakade skogsbranden bedömdes uppdragstagaren ha agerat vårdslöst genom att markbereda den 31 juli 2014.  Uppdragstagaren bedömdes även underlåtit att se till att någon brandvakt fanns närvarande dagen för skogsbranden. Uppdragstagaren gjorde sig därför skyldig till brottet allmänfarlig vårdslöshet.

Allmänfarlig vårdslöshet
Brottet innebär kortfattat att den som av oaktsamhet genom att umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller på anat sätt vållar brand, fara för liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av egendom kan dömas för allmänfarlig vårdslöshet. Detta stipuleras i 13 kap. 6 § brottsbalken (1962:700).

2,5 miljoner i företagsbot
Om en näringsidkare inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att bland annat förebygga brottslighet kan en åklagare yrka på företagsbot. Företagsboten är lägst 5 000 kronor och högts 10 miljoner kronor. På grund av att skogsbranden kom att bli onödigt utdragen såväl tidsmässigt som arealmässigt vilket låg utanför uppdragstagarens kontroll blev företagsboten efter jämkning 2 500 000 kronor. Bristande kommunikation och att helikoptrar för vattenbombning skickades för sent tas upp som några exempel.

Ta del av ytterligare inlägg