Servitut på väg – rättigheter och skyldigheter

Servitut på väg är en del av fastighetsrätten som reglerar användningen av vägar och andra transportleder. Genom att förstå vägservitutens syfte och funktion kan både fastighetsägare och andra berörda parter navigera i denna komplexa fråga.

Vad innebär servitut på väg?

Ett vägservitut är en rättighet som ger en fastighetsägare möjlighet att använda en annan fastighets väg för att nå sin egen fastighet. Detta kan gälla både fordonstrafik och andra typer av transporter. Servitutet är också kopplat till fastigheten, vilket innebär att när en fastighets säljs blir den nya fastigsägaren en del av vägservitutet.

Rättigheter och skyldigheter

När ett vägservitut etableras följer vissa rättigheter och skyldigheter med:

• Rättigheter: Ägaren av den servitutsberättigade fastigheten (härskande) har
  rätt att använda vägen för att nå sin fastighet.
• Skyldigheter: Ägaren av den belastade fastigheten (tjänande) kan ha
  skyldigheter att underhålla vägen eller inte hindra användningen av den. Dock finns det ingen skyldighet för den tjänande fastigheten att underhålla vägen utan kostnad för de härskande fastigheterna.

Typer av vägservitut

1. Avtalsservitut: Detta servitut skapas genom ett avtal mellan parterna och
   regleras av 14 kapitlet jordabalken. Det kan innehålla specifika villkor och
   begränsningar som är anpassade efter båda parters behov. Avtalsservitut är flexibla och kan utformas för att passa den aktuella situationen, vilket gör dem användbara i många olika sammanhang.
2. Officialservitut: är ett samlingsnamn för tvångsvis anslutning för en fastighet till ett servitut som regleras i fastighetsbildningslagen eller andra speciallagar. Detta servitut inrättas av lantmäteriet, oftast genom en beslutsprocess som syftar till att tillgodose allmänna intressen. Officialservitut är vanliga i samband med vägar eller ledningar som behövs för samhällsfunktioner. De är ofta mer permanenta och kan vara svårare att ändra än avtalsservitut, eftersom de är kopplade till offentliga behov och inte bara privata överenskommelser.

Hur skapas ett servitut på väg?

Ett vägservitut kan upprättas som antingen ett avtalsservitut eller ett officialservitut. Läs mer nedan:

Avtalsservitut

Ett avtalsservitut bildas genom en överenskommelse mellan ägarna av den
härskande och tjänande fastigheten. Vanligtvis upprättas detta i ett servitutsavtal,
men det kan även ingå som en klausul i andra typer av avtal, som köpeavtal. För att upplåtelsen ska vara giltig måste vissa krav uppfyllas, bland annat formkrav enligt 14 kap. 5 § jordabalken.

Formkrav för avtalsservitut:

• Upplåtelsen måste vara skriftlig.
• Den härskande och tjänande fastigheten ska tydligt anges.
• Avtalet ska signeras av ägaren av den tjänande fastigheten.
• Ändamålet med servitutet måste specificeras.

Kravet på att ange fastigheterna säkerställer att de kan identifieras vid inskrivning. Om avtalet inte är korrekt upprättat, som i fallet med en bostadsrättsförening där styrelsen inte hade rätt att ingå servitutsavtal, kan servitutet ogiltigförklaras.

Ändamålet med upplåtelsen ska också klargöras för att ge en tydlig bild av
belastningens karaktär. Skriftlighetskravet omfattar även villkor som påverkar
servitutsrättighetens omfattning. Tidigare regler tillät muntliga servitutsupplåtelser innan 1972, men nu krävs skriftlighet för giltighet.

Officialservitut

Ett officialservitut är ett servitut som upprättas genom myndighetsbeslut, oftast av Lantmäteriet, och kan ske utan samtycke mellan fastighetsägare. Vanliga former av officialservitut inkluderar förrättningsservitut, som skapas genom fastighetsförrättning, samt andra officialservitut som regleras av särskilda lagar, såsom anläggningslagen och expropriationslagen.

Förrättningsservitut

Ett förrättningsservitut kan bildas tvångsvis, dvs. utan att parterna ska vara överens. Det skapas genom en ansökan om fastighetsreglering hos Lantmäteriet. Lantmäteriet utreder sedan behovet av servitutet och förutsättningarna för att använda den tjänande fastigheten. Efter ansökan utses en förrättningslantmätare för att fatta beslut. Servitutet blir giltigt när förrättningsbeslutet vinner laga kraft. Om en part är missnöjd med beslutet kan det överklagas till Mark- och miljödomstolen. För att ett förrättningsservitut ska vara giltigt måste följande punkter vara uppfyllda:

1. Vara av väsentlig betydelse för den härskande fastighetens ändamålsenliga
   användning
2. Endast avse ett begränsat ianspråktagande av den tjänande fastigheten
3. Vara av stadigvarande betydelse
4. Vara begränsat till vissa typer av positiva förpliktelser för den tjänande
   fastighetens ägare
5. Uppfylla kraven i fastighetsbildningslagen
6. Uppfylla egendomsskyddet enligt regeringsformen och europakonventionen

Andra officialservitut

Det finns också andra typer av officialservitut som bildas tvångsmässigt och regleras i speciallagar, såsom anläggningslagen och expropriationslagen. Dessa servitut kan skapas genom förrättning hos Lantmäteriet eller genom ansökan hos regeringen. Om en part är missnöjd med ett beslut kan det överklagas enligt samma procedur som för förrättningsservitut. De specifika krav som ställs för dessa officialservitut varierar beroende på lagtexten men bygger generellt på samma grundförutsättningar som för förrättningsservitut. Exempelvis krävs det att det finns ett allmänt intresse och att servitutet inte orsakar
synnerligt men för den tjänande fastigheten. Lagstiftaren har därför ansett att det finns skäl att underlätta bildandet av dessa servitut för specifika ändamål.

Vägservitut vid tvist

Vägservitut kan leda till konflikter mellan fastighetsägare, särskilt om det finns oklara gränser eller olika uppfattningar om servitutets villkor. För att lösa dessa konflikter kan det vara bra att:

• Söka dialog mellan parterna.
• Konsultera juridisk expertis.
• Använda medling eller rättsliga åtgärder om det behövs.