I juridiska sammanhang är både vite och skadestånd ekonomiska påföljder, men de har olika syften, tillämpningar och rättsliga grunder. Denna artikel syftar till att klargöra skillnaderna mellan dessa två begrepp och ge ett exempel för att illustrera deras praktiska användning.
Vad är vite?
Ett vite kan förenklat beskrivas som ett ”straff” för att någon gör någonting, till exempel begår kontraktsbrott. Vite mellan privatpersoner finns inte i tvingande lag, däremot är det vanligt i avtal. Som exempel har beställaren som regel rätt till vite om entreprenören överstiger kontraktstiden (jfr. ABT 06 kap. 5 § 3). Vite bestäms till ett visst belopp. Med ”konkret belopp” omfattas även sätt att beräkna vitet såsom att vite utgår med en viss procent av kontraktssumman per påbörjad vecka försening eller liknande.
Vad är skadestånd?
Skadestånd är en ekonomisk ersättning som syftar till att kompensera motparten för den skada som inträffat. Rätt till skadestånd följer av skadeståndslagen (1972:297) men regleras även i andra lagar och många standardavtal. Exakt vad man har rätt att få ersättning för beror på sammanhanget, om lag eller avtal tillämpas med mera. Här gäller att skadelidande kan bevisa en faktisk skada.
Konkreta skillnader:
1 När vite respektive skadestånd kan göras gällande:
- Vite kan utgå så fort ett kontraktsbrott föreligger, eller det som nu avtalats. Vid vite måste ingen skada föreligga varför vite är något enklare att tillämpa. Det vite som utgår är det belopp som parterna kommit överens om.
- Vad gäller skadestånd däremot krävs som sagt att en skada inträffat. Det räcker därför inte nödvändigtvis med ett kontraktsbrott. Detta kan vara svårt att bevisa i vissa fall.
2 Omfattningen av vite respektive skadestånd:
- Viten är enkla på det sätt att det uppgår till en fast summa (som då anges i belopp eller hur den ska beräknas). Omfattning bestäms således i avtalet.
- Skadestånd kan vara mer komplicerade att beräkna. En första gräns som måste dras är vilka typer av skador som omfattas av skadeståndsrätten. Som regel har den skadelidande rätt till ersättning för all direkt skada denne lider; såsom ersättning för att ersätta den skadade egendomen eller krav från dennes beställare. Däremot omfattas ofta inte indirekt skada såsom inkomstförlust eller liknande. En andra gräns är hur mycket ersättning som den skadelidande har rätt till. Den som orsakat skadan ska ersätta nämnda skada men detta gäller som regel bara upp till den del kostnaden är skälig. Därutöver har den skadelidande en skyldighet att begränsa sin skada.
3 Den rättsliga grunden för vite respektive skadestånd
- Vite i civilrättsliga sammanhang (mellan privatpersoner, företag med mera) förekommer som sagt inte i lagstiftning. Vite regleras i stället i avtal, till exempel i AB 04 och ABT 06. Det står därför parterna fritt att själva avgöra om vite ska vara med, när det aktualiseras och till vilket belopp vitet ska uppgå.
- Skadestånd däremot regleras som ovan nämnt på flera ställen såsom skadeståndslagen, köplagen med mera. Därtill är parterna fria att själva avtala om särskilda skadeståndsbestämmelser (så länge bestämmelsen inte står i strid med tvingande lag). Det innebär att även om parternas avtal saknar en uttryckligen skadeståndsbestämmelse så betyder det inte att man inte har rätt till skadestånd.
Sammanfattningsvis är vite och skadestånd två olika juridiska verktyg med skilda syften. Vite används för att säkerställa efterlevnad av förelägganden och förbud, medan skadestånd syftar till att kompensera för en inträffad skada. Genom att förstå dessa skillnader kan man bättre navigera i juridiska frågor som rör ekonomiska påföljder.
Terra kan vite och skadestånd
Terra har långtgående erfarenhet avseende både vites- och skadeståndsfrågor. Hos Terra får du alltid skräddarsydd rådgivning och ett team med förståelse för både de praktiska och teoretiska frågorna. Kontakta oss redan idag!
