Skiljeförfarande – Vad är det?

Skiljefarande är en kommersiell tvistelösningsform som sker efter överenskommelse mellan två kommersiella aktörer. Det är således inget förfarande som part kan ensidigt påkalla utan måste avtalas särskilt mellan parterna, vilket ofta kommer till uttryck som en särskild skiljeklausul i avtalet. Eftersom skiljeförfarande är ett privat och avtalat tvistelösningsförfarande innebär det också att processen finansieras av parterna till skillnad från allmän domstol. Det innebär till exempel att parterna i ett skiljeförfarande står kostnaderna för skiljedomaren.

Om parterna har ingått ett avtal om att en eventuell tvist ska lösas genom
skiljeförfarande är den part som vill väcka talan förhindrad att väcka denna vid allmän domstol. Ett avtal som innehåller skiljeklausul utgör således ett processhinder för domstolen att pröva tvisten. Talan kan då komma att avvisas om motparten invänder att tvisten ska prövas genom skiljeförfarande.

Skiljeförfarande är den vanligaste typen av tvistelösning internationellt, men är också väl etablerat på den inhemska svenska marknaden. Sverige har vidare en rik historia av tvister mellan väst och öst världen som prövas vid ICC:s (International Court of Arbitration) skiljedomsinstitut, vilket inneburit att Sverige bidragit med många skarpa jurister på området. Än idag är ICC i Sverige ett populärt skiljedomsinstitut både internationellt och nationellt.

Skiljeklausulen är ett eget avtal!

En skiljeklausul i ett kommersiellt avtal ses som ett eget separat avtal. Sättet att se
klausulen som ett eget separat skiljeavtal följer av den så kallade
separationsdoktrinen. Detta innebär att även om det kommersiella avtalet är att anse som ogiltigt är skiljeavtalet fortfarande giltigt. Frågan om skiljeavtalets giltighet kommer därför behöva prövas separat. I ett praktiskt sammanhang kan nämnas en avtalstvist om betalvillkor. Även om avtalet runt själva köpet anses ogiltigt ”överlever” således skiljeklausulen.

Det är vidare skiljemännen som själva prövar frågan huruvida de har behörighet att pröva tvisten med stöd av ett giltigt skiljeavtal. Om en part anser att det inte föreligger något giltigt skiljeavtal och skiljemännen ändå anser sig behöriga att pröva tvisten kan detta beslut överklagas till hovrätten (se nedan nästa rubrik).

Då det kommersiella avtalet och skiljeavtalet betraktas som två separata avtal kan det även förekomma att parterna avtalat om att olika staters lagar ska tillämpas på avtalet. Exempelvis kan två aktörer ingå ett kommersiellt avtal där det anges att brittisk rätt ska tillämpas på avtalet, medan svenskt skiljeförfarandelag ska tillämpas på skiljeavtalet.

Skiljeförfarande är ett eninstansförfarande

Syftet med skiljeförfarande är att det ska vara ett snabbt och effektivt
tvistelösningsförfarande mellan två kommersiella parter. Detta innebär också att
skiljeförfarande bygger på att tvisten ska vara slutligt avgjord genom att det enbart prövas en gång, d.v.s. ett eninstansförfarande. Det går således inte att överklaga skiljedomen till tingsrätten för omprövning av skiljedomen.

Det finns dock visst utrymme enligt lagen om skiljeförfarande att klandra en skiljedom varpå man prövar domens giltighet i hovrätten. Även klanderprocessen är ett eninstansförfarande, men hovrätten kan enbart helt eller delvis upphäva en
skiljedom. Det finns således ingen möjlighet att få skiljedomen omprövad i sak och ändrad. Om hovrätten bedömer att domen ska anses ogiltig enligt
ogiltighetsgrunderna i skiljeförfarandelagen upphävs domen och parterna kan
således påkalla ett nytt skiljeförfarande.

Vanliga ogiltighetsgrunder för klander är exempelvis att part anser att skiljemännen varit obehöriga att pröva tvisten eller att det inte förelegat något giltigt skiljeavtal.

Möjligheten att nå framgång med att klandra en dom i hovrätten är dock en svår process. Vid hovrättens prövning presumeras att skiljedomen är korrekt, vilket innebära att det ankommer klandrande part att framföra tillräcklig argumentation och bevisning för att bryta presumtionen.

Olika typer av skiljeförfarande

Skiljeförfarande som tvistelösningsform kan ske på två olika sätt; antingen vid ett
visst etablerat skiljedomsinstitut eller en ren privat process.

Skiljedomsinstitut: Ett vanligt institut är SCC skiljedomsinstitut hos Stockholms handelskammare som erbjuder ett forum för processlösning av kommersiella tvister. Processen drivs vanligen enligt reglerna i lag (1999:116) om skiljeförfarande eller enligt SCC:s egna regler om förenklat skiljeförfarande. Som alternativ kan man vända sig till ICC:s skiljedomstol som har en gedigen historia att pröva internationella tvister.

Privat process: Skiljeförfarande kan också ske genom en privat process. Eftersom
skiljeförfarande helt grundar på en affärsmässig överenskommelse mellan två kommersiella aktörer är parterna också fria att bestämma detaljerna och
skiljenämnden som sammansatts av parterna bestämmer formerna för förfarandet som helhet. Ett sådant förfarande kallas ad hoc-förfarande, men innebär många gånger omfattande kostnader för administration, lokal, framtagning av förfarandets ramar för parterna med mera. Med hänsyn till det omfattande arbetet som krävs att ta fram en ordentlig process väljer många kommersiella aktörer att använda sig av ett redan etablerat skiljedomsinstitut.

Varför skiljeförfarande?

Snabbare: Skiljeförfarande är framför allt ett snabbt och effektivt förfarande. Det bör idag vara allmänt känt att allmänna domstolar är tungt belastade vilket som
huvudregel innebär långa handläggningstider. Det är inte ovanligt att en
tingsrättsprocess tar mellan 1 och 1,5 år innan parterna får komma till huvudförhandling. En dom från tingsrätten kan också överklagas till hovrätten, vilket kan innebära ytterligare år i hovrätten. Genom skiljeförfarande kan tvisten vara slutligt avgjord inom 6 månader beroende på tvistens storlek.

Billigare: Trots att skiljeförfarande är en process där parterna själva behöver
finansiera förfarande såsom lokal, skiljedomare med mera, är det ändock ofta många gånger billigare. Detta beror dels på att det är ett eninstansförfarande, dels för att det är ett snabbt förfarande som begränsar parternas processkostnader över tid.

Skiljenämndens sammansättning: Skiljeförfarande möjliggör för parterna att styra skiljenämndens sammansättning. Parterna kan avtala om hur många skiljemän som ska pröva tvisten och vem/vilka som ska vara skiljedomare utifrån kompetens och lämplighet för tvisten.

Sekretess: Skiljeförfarande är en privat tvistelösning, vilket innebär att varken
förfarandet eller skiljedomen blir offentlig handling. För många kommersiella aktörer är det viktigt att eventuella tvister och oenigheter hanteras bakom stängda dörrar. Genom skiljeförfarande kan parterna undvika att domen och tvisten blir offentlig.

Vill ni ingå avtal om skiljeförfarande eller är ett skiljeförfarande redan i gång? Terra
Advokat hjälper er att upprätta ett rättssäkert skiljeavtal utifrån era behov. Vi arbetar dagligen med olika former av tvistelösning och bistår klienter både i allmän domstol och skiljeförfarande. Kontakta oss för professionell juridisk rådgivning och biträde inom skiljeförfarande.

Ta del av ytterligare inlägg

avbeställning och slutavräkning i entreprenad

Avbeställning enligt AB 04

I 6 kap. 11 § AB 04 den så kallade slutavräkningsregeln, vilket innebär att enslutavräkning ske mellan summan av avgående arbeten och summan avtillkommande arbeten.

Läs mer »
entreprenadupphandling

Entreprenadupphandling

En entreprenad som en exempelvis en kommun upphandlar genom lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, ”LOU”, brukar ibland kallas för en entreprenadupphandling. När det gäller entreprenadupphandling

Läs mer »